Kinge, Negern, Apan och Jag!

Vaknade som vanligt 1 timma innan klockan skulle ringa. Så har det alltid varit inför ett fiske. Undrar hur många år som förlorats tack vare detta. Allt var packat och klart. Flugspö, rulle, flugor, håv osv. Till ock med fiskehatten låg beredd. Fortfarande mörkt. Alla sov utom ett gäng galna fiskare. Intresset hade för längesen övergått till en sjukdom. Fiskefeber ! Hörde Kinges gamla rostiga Volvo stanna utanför med ett kvidande ljud. Snabbt ned för trapporna. Öppnade bildörren och där satt dom. Kinge med sedvanligt lugn. En av de bästa flugfiskarna i landet. ” Morron på dig grabbjävel” Negern med sitt karaktäristiska brytning som vanligt rå men hjärtlig. Negerns fiskefilosofi var att hade man bara de dyraste och finaste fiskeprylarna så fick man alltid stor fisk. Ett grymtande hälsning hördes från baksätet. Apan med munfull av macka tuggade och försökte prata samtidigt. Apan var inne på sin tredje frukost. Vi hade räknat ut att Apan åt ungefär 5 gånger mer mat än vad vi åt tillsammans. Trots detta fanns inte en fettbit på den långa muskulösa kroppen. Vi hade till och med skickat honom till läkare men inget fel upptäcktes. Han hade tydligen det största proteinbehovet de hade uppmätt. Kinge Apan och Jag var ungkarlar. Det hade liksom inte funnits plats för det andra könet eftersom fisket upptog 99 % av vår vakna tid. Negern hade en annan inriktning i frågan. ” Vem ska laga mat, städa och tvätta” frågade han i sann 30 tals uppfattning.” Dessutom måste ju någon göra matsäck vid varje fiske” ! ”Det är ju det frugan är till för”

Efter en timma var vi framme. Öring sjön låg blank och inbjudande i den djupa skogen. Alla började packa upp och rigga spön. Apan och jag samspråkade som vanligt om flugval och taktik. Kinge tog det som vanligt väldigt lugnt. Hans devis var att aldrig stressa utan lugnt ta en kopp kaffe och insupa atmosfären. Negern var som vanligt redan på plats ivrigt svingande sitt flugspö. Hans teknik var väldigt likt mattpiskning. Ju fler kast ju fler fisk. Vi såg honom rota i sin arsenal av flugaskar och byta i vart tredje kast. Apan och Jag intog en liten vik vid sidan av Negern. Jag var en relativt färsk flugfiskare men hade lärt mig mycket av Kinge. Såg ett försiktigt vak strax vid sidan. Första kastet lite för snålt. Lade ut nästa perfekt och kände en liten dragning i linan. Lyfte spöt i ett bestämt mothugg. Fast fisk! En lång rusning men skrikande rulle följde. Drillade försiktigt och efter en stund kunde jag håva en i kilosklassen. ”Snyggt” hörde jag Apan kommentera. ” Du lär dig”. Apan drog efter en stund två fina öringar. Kinge som tagit det lugnt började nu röra på sig. Sakta liksom gled han ned till sjön. Satt en stund och spanade och började sedan med sin otroliga teknik att kasta. Direkt i första kastet hade han fast fisk. En öring på två kilo. ” Vad fick du på” Negerns röst ekade över sjön. ” Montana” svarade Kinge lugnt. Negern började ivrigt rota runt i sina 30 flugaskar. ” Faan” hörde vi honom svära. ” Här köper man de bästa flugorna som finns men dom kan inte skicka med en montana” ” Har du en som jag kan låna” ”Visst svarade Kinge” Tillbaka efter fluglånet ökade Negern ytterligare tempot. ” Jävla skit ” hördes efter en stund. ” Vad är det nu då” frågade Kinge trött. ” Jag sitter fast i dom där jävla maskrosorna” svarade Negern uppbragd. ” Maskrosor”? undrade Kinge. Maskrosor växer på land du menar kanske näckrosor”?. ” Jag skiter i vad dom heter dom är i vägen” kommenterade Negern fortfarande stressad som vanligt.

Kaffepaus anmodades och vi tände en liten brasa för korvgrillning. Apan slök raskt ett 10 tal korvar medan vi hann med en. Plötsligt hördes ett kraftigt plask och ett jättevak uppenbarades just på den plats Negern hade stått. ” Helvetes jävlar” utbrast Negern. ” Jag ger mig satan på att dom ser att vi fikar”. Inom en tiondel av en sekund var han på plats. Frenetiskt svingade han flugspöt. Plötsligt stod spöt i en djup båge. Negern hade fisk och den var stor. ” Ta det lugnt och drilla försiktigt” försökte Kinge inflika. Nu var det att Negerns filosofi att drilla fisk var enkel. Laxahårt och utan nåd. Det gick som det alltid gör när Negern drillade fisk. Ljudet av en tafs som brister med en skarp knall. Tystnaden låg som ett stort lock över sjön. ” Att dom inte kan tillverka grejer som håller” väste Negern. Det var nämligen aldrig hans fel när något gick på tok. Dagen fortsatte med bra fiske alla fick fisk utom Negern. På hemvägen dryftades dagens vedermödor. Som vanligt diskuterades mest och störst fisk. ” Hur många fick du ” Frågade Kinge med adress till Negern. ” Skillnaden mellan er och mig är glasklar” svarade Negern. ” Jag är djurvän och en riktig sportfiskare som alltid släpper tillbaka fisken”. ” Det såg ni väl när jag drog tafsen med flit”. Tablå!

Esset 11